ce sont les moments qui nous partageons

My year is coming to it's end and i love love france and everything in it. I'm trying to do as much as possible in so little time. Some pictures about all i've been up to lately.

LAST YFU-REUNION




Sista mötet med utbytesstudenterna i regionen. Härifrån tar jag med mig minnen och änner från alla världens hörn, jag vet att jag inte kommer lyckas hålla kontakt med alla efter årets slut men jag tar i alla fall med mig några stycken jag alltid kommer minnas.


we are the world!


FESTIVAL LA 7ÈME VAGUE





Electro-music fetival in bretagne with all my friends from school+ lots of new people



En kyckling ingen åt...



SUNSHINE DAYS IN NANTES


Clubbin' with Greame (canada) Paola (nicaragua) Sarah (mexico)


Jardin des plantes

French boys will miss me.. haha nej jag skoja bara men jag bad alla i klassen att skriva ett meddelande till mig på en fransk flagga idag så fick jag det skrivet av antoine . haha

50 ans de véro+ 60 ans de philippe + 20 ans de marriage= big family party!


My hostfamily held a huge party for 43 people celebrating their 50th, 60th birthday plus their 20th anniversary.


Théo (cousin) véro, lorraine , guy (véros father)


Champagne!






It will be very very hard to leave you. One month left.

La vie politique (Les élections+ parlement européen des jeunes)

Hey! Okay i know i'm quite a bit late, but yes france has a new president and i haven't said anything about it in my blog, you may think i'm an uninteressed exchange student ... but that's not the case i've just been quite busy so not much time for blogging. However i have some great stuff to show you, concerning political life in france lately:

1. Since my hostfamily were helping at the "bureau de vote" (where all people in our neighbourhood are going to vote) i got to see the vote-counting at the first round.

2. In sweden i've been active in an organisation called the European Youth Parliament , who organize sessions all over europe, where youths come together to discuss politics. So i had kind of left this aside since i came to france, but one day I was looking at the french website, and saw they were looking for people for a smaller session with students from different highschools. So i went to the beautiful city of Vannes and participated in this very nice session !

Pictures from the vote-counting
(glömde såklart min kamera så det blev lite halvtaskiga mobilbilder)








Results..

Ok so everyone who doesn't know, if anyone doesn't know, the namne of the new french president is "Francois Hollande"

European Youth Parliament, session in Vannes


Getting the girls in my committee to work, our subject was about immigration


Hahah nu jobbar vi på


Every school had made food from different countries, and one schol had cooked swedish!
Ett ganska bra resultat, för att vara fransmän. Köttbullarna var lite plattare och pepprigare, kladdkakan kunde varit kladdigare, däremot var daim-tårtan perfekt. Ett bra jobb!


Assamblé generale (time for debate!)


Chairperson (leader) of the committee on female rights was very into his subject





It was a very enriching day, interesting subjects and debates. I even held a speech (in french!)

För alla svenskar som är intresserade: kolla upp Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) och ni har chansen att delta i stora som små sessioner i sverige och utomlands där man träffar unga , från hela europa (på de internationella sessionerna) och diskuterar de problem som rör oss alla europeiska medborgare idag. De två officiella språken är engelska och franska , så det är en otroligt bra språkträning också!





C'est comme ca

Jag sitter här och känner att jag inte utnyttjar tiden. Ledigt imorgon så vissa gr ut ikväll men har inget sätt att ta mig hem så inget party för mig. Tittar på en serie som heter "La bicyclette bleu" som handlar om en vacker fransyska under andra världskriget. Känner att jag kan så mycket mer än vad jag kunde när jag åkte. Är rädd för att tiden rinner ut , rädd för att jag kommer känna mig konstig "hemma" i sverige. Som att allt har förändrats och inte är i samma ordning jag lämnade det. Att folk glömt bort mig. Désirée har ju blivit fransk lixom. Känner att jag borde träffa så många som möjligt men också plötsligt stenplugga franska eftersom jag uptäckt att den inte är helt felfri och det inte är mycket tid kvar. Känner att jag faktisk hör hemma här, detta är mitt liv. Samtidigt har jag ställt in mig på att lämna mitt ostens land den 28 juni och vill faktiskt åka hem då eftersom jag känner att jag kan alfrig lära mig att uppskatta äventyret om jag inte får komma hem och sätta allt jag lärt mig på prov. Men jag blir rädd varje gång jag sitter och äter middag med min värdfamilj, köper baguetter hos bagaren, FÖRSTÅR ALLT på radion, umgås med roliga människor och tänker: om två månader tar det slut. Jag borde inte tänka på det utan ta vara på det jag har. Men jag kan inte hjälpa det. Fransmännen tycker att sverige är så välutvecklat och frankrike är ett gammalt land med gamla visioner. Och det är sant men jag älskar det ändå. Det finns så många saker jag i början jag inte förstod mig på (som deras skolsystem) som jag på något sätt lärt mig att gilla. Sedan jag började lyssna ordentligt och förstå vad läraren säger har jag blivit tusen gånger mer allmänbildad än vad jag var. Trots att jag inte förstod hur de kunde äta vitt bröd till allt varje dag (för man blir ju tjock av allt som inte är knäckebröd-du blir vad du äter) har min vikt inte stigit så fasansfullt. Det jag gått upp beror på alla pains au chocolat jag ätit. Jag har insett att jag tycker om att vara i ett land där jag inte är kortast i klassen, där man äter bra och njuter av att leva.

Var och kollade på en film om den här snubben här om dagen : (frankrikes svar på abba)

b

RSS 2.0