Mid-year YFU reunion! All exchange students in the region ;)


12 countries in one room


sirasit (thailand) maca (chile)
happy faces



Jag har varit väldigt nöjd med YFU som organisation hittills, det känns bra att alla värdfamiljer verkligen frivilligt vill ta emot utbytesstudenter, och inte för att de blir betalade eller för att de har något barn som åkt iväg så de måste ta emot någon. Däremot är YFU france visserligen mindre strikta än många andra organisationer men har ändå massa regler som jag ibland kan tycka är lite väl strikta. Även om man är över arton blir man inte sedd som en "ansvarsfull" vuxen så de kan vara strikta med resor och så. Under YFU helgerna får du BARA prata franska, jag pratade spanska med latinotjejerna och de sa : Tjejer glöm inte bort att det är en fransktalande zon här. Jag tycker det är bra att de verkligen vill att vi skall integrera oss i språket, men det känns fortfarande lite överdrivet ibland. Men jag tror faktiskt inte det är YFU i sig. Fransmän är underbara men man blir behandlad som ett barn. Det tas för givet att man kommer ställa till problem eller att vi inte kan klara oss själva. Precis som lärarna i skolan, musiklärare och andra, så kliver många fransmän in i någon slags "maktposition" och även om de är världens underbaraste människa tror de att de kan säga saker hur som helst till ett barn/ungdom bara för de är "vuxna" . Tex, på min altfiol-lektion. innan mig finns det en liten tjej på ca 11 år som har min lärare (en väldigt snäll kvinna, jättetrevlig) . Hon sa till det lilla barnet: Eftersom du inte är så begåvad så måste du verkligen öva mer. Du vet, vissa har talangen , men det är inte ditt fall så du behöver verkligen kämpa på nu.
Tjejen var elva år. Jag är ingen mjukis som tycker att man skall kunna tåla kritik, men tjejen är elva. Stackars liten.



selina (germany)


Each country brought a desert..




Je vous adore!

b